Kolik 2

Om spädbarnskolik

När spädbarn skriker intensivt, starkt och otröstligt flera timmar i sträck, och det återkommer regelbundet vid en viss tid på dygnet, brukar det kallas spädbarnskolik eller tremånaderskolik. Orsaken till spädbarnskolik är inte helt känd. Ofta tolkas skriket som att barnet har ont i magen, men det kan också finnas andra skäl. Man kan känna sig hjälplös och bli väldigt trött när man har ett barn som skriker mycket, därför är det bra om man kan få stöd och avlastning av släkt eller vänner.

Ungefär vart sjätte barn får spädbarnskolik. Det går för det mesta över av sig själv när barnet är mellan tre och fyra månader.

Symtom

Förutom att barnet skriker mycket, och ofta blir rött av ansträngning, kan det också verka som att barnet har ont i magen. Barnet kan till exempel

  • dra upp knäna mot magen
  • spänna benen så de sträcks rakt ut
  • ha gaser som bullrar i magen.

Det är vanligast att barnet skriker på eftermiddagar och kvällar, ofta i perioder som upprepas i ett tydligt mönster.

När ska man söka vård?

Om man har ett barn som skriker mycket bör man först utesluta att barnet har någon annan sjukdom, till exempel öroninflammation.

Man kan alltid vända sig till sin barnavårdscentral, BVC, eller ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Alla barn skriker

Alla spädbarn skriker, en del mer än andra. Skriket är ett av barnets sätt att tala om att det vill bli uppmärksammat, till exempel att barnet är hungrigt eller trött, har en blöt blöja eller vill vara nära. Så småningom lär man sig att tyda barnets skrik. Vid sex veckors ålder brukar de flesta barn skrika sammanlagt ungefär två timmar per dygn. Skrikigheten avtar sedan långsamt. Vid tre till fyra månaders ålder är det vanligt att barnet är skriker omkring en timme per dygn.

Nästan alla barn har en orolig period på kvällen. Barnet brukar då lugna sig av att bli buret och gärna ligga vid bröstet för att få tröst och närhet. Det är bra att barnet får ligga hud mot hud och känna värme, doft och hjärtslag.

Det kan vara svårt att avgöra om barnets skrik är vanligt spädbarnsskrik eller om barnet har kolik och är otröstligt. En vanlig beskrivning av kolik är att ett spädbarn som i övrigt är friskt skriker intensivt i minst tre timmar i sträck per dygn mer än tre dagar i veckan. Skrikperioderna kommer oftast i ett tydligt dygnsmönster, vanligtvis under senare delen av dagen och kvällen.

Kolik 1

Källa: 1177.se

Kolik vanligast när barnet är sex till åtta veckor

Spädbarnskolik, som ibland kallas tremånaderskolik, är inte någon sjukdom och är inte farligt, men det är mycket påfrestande att vara förälder till ett barn med kolik. Det är viktigt att komma ihåg att kolik inte beror på att man som förälder har gjort något fel. Koliken går oftast över av sig själv när barnet är tre till fyra månader.

Det är ovanligt att barn får kolik före två veckors ålder och efter tre månaders ålder.

En krävande och tröttsam period

Påfrestningen i en familj med barn som har kolik är mycket stor. Som förälder känner man sig oftast hjälplös när man inte lyckas trösta sitt barn då det skriker och verkar ha ont. Samtidigt får man mycket lite tid till sömn och vila. Man blir orolig när barnet skriker och kan lätt hamna i en ond cirkel som gör att barnet märker oron och skriker mer.

Även om man får veta att koliken går över av sig själv när barnet är mellan tre och fyra månader gammalt kan det upplevas som en mycket lång tid.

Upp till vart sjätte barn får kolik

Det finns stora kulturella skillnader i hur vanligt kolik är. Spädbarnskolik finns nästan bara i industrialiserade länder. Det är inte klarlagt vad det beror på, men i kulturer där barnet bärs tätt intill kroppen är kolik ovanligt. Det finns teorier om att den regelbundna kroppskontakten skulle kunna vara en orsak.

I de skandinaviska länderna beräknas mellan vart tionde och vart femte barn få kolik. Det är lika vanligt med spädbarnskolik hos barn som får bröstmjölk som hos barn som får modersmjölksersättning.

Vad tycker barnet om när det inte skriker?

När barnet har sin skrikperiod kan det verka som om ingenting man gör hjälper. Då kan man pröva något som barnet tycker särskilt mycket om andra stunder på dagen. Det allra bästa brukar vara att få vara nära. Många barn tycker om att bli burna i bärsele eller har en favoritaxel de vill hänga över. Ett bad kan ha en avslappnande effekt.

Man kan pröva att sjunga eller spela rofylld musik. En del barn blir lugnare av monotona ljud, till exempel bilmotor eller dammsugare.

hjalp-mitt-barn-har-kolik

 

 

Läs mer om kolik och hur du som förälder

kan hitta egna verktyg för att hantera det i boken

”Hjälp! Mitt barn har kolik”