Kliniska studier

Studier visar entydigt att Näsfrida, använd i enlighet med tillverkarens rekommendationer, är säker avseende risken för överföring av bakteriell smitta från barnets näsa till användaren. Det finns inga bakteriologiska eller miljöhygieniska invändningar mot användande av nässugen till barn med ökad nässekretproduktion i samband med övre luftvägsinfektion.

Utvecklad av öron-näs-halsläkare

Näsfrida har utvecklats av läkare på Öron-Näsa-Halskliniken vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö och uppfyller alla kraven på en bra snorsug anpassad åt barn för flergångsbruk. Näsfrida har presenterats som vetenskapligt bidrag på Svenska Läkaresällskapets riksstämma.

Klinisk prövning

Två kliniska prövningar har genomförts av Öron-Näs-Halskliniken, Universitetssjukhuset MAS Malmö, med barnläkare Dr Mette Veje som ansvarig. Studien genomfördes vid BVC Södertull i Lund och vid Barnmottagningen, Slottsstadens läkargrupp i Malmö. I studien ingick totalt 43 barn; 17 flickor och 26 pojkar.

I studien hade 42 av barnen sekretstagnation och uttalad nästäppa. Hos majoriteten av barnen, 34 stycken, användes Näsfrida mer än 3 gånger per dygn, bland annat före varje måltid, innan barnet lades och om det vaknade under natten. 37 av 40 föräldrapar fann bruket av sugen mycket positivt. Inga komplikationer noterades. Studien är publicerad i Svensk ÖNH-tidskrift 3/97.

Diagram 1 Näsfrida

43 barn deltog i studien, 17 flickor och 26 pojkar.

Diagram 2 Näsfrida

Födointaget förbättrades hos 96 % (24 av 25) barn med ätsvårigheter.   

Diagram 3 Näsfrida

Sekretstagnation och nästäppa minskade hos 86 % (36 av 42) barn.

Diagram 4 Näsfrida

Sömnen förbättrades hos 80 % (32 av 40) barn med sömnsvårigheter.

Diagram 5 Näsfrida

Effekten av näsdroppar förbättrades hos 88 % (21 av 24) barn.

Effekten av näsdroppar och nässpray förbättras

Det framgick av studien att effekten av näsdroppar och nässpray förbättrades väsentligt efter det att barnets näsa först gjorts ren med NäsFrida. Anledningen är att läkemedlet, efter användning av Näsfrida, kan utöva sin effekt mer direkt på nässlemhinnan.

Hygienfiltret förhindrar effektivt överföring av bakterier

En mikrobiologisk utvärdering av Näsfrida har utförts för att undersöka om det finns risk för spridning av bakterier från barnets näsflora till den som använder nässugen. Det bakteriologiska testet utfördes vid Kliniskt Mikrobiologiskt Laboratorium i samarbete med Barnkliniken, båda vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.

Till undersökningen användes Näsfrida modifierad med ett sterilt filter insatt i slangen 7 cm från sugöppningen. Ingen av de patienter som testats har varit under antibiotikabehandling vid testtillfället.

Odling har skett på Bakteriologiska laboratoriet UMAS. Provet har omedelbart efter testet tagits om hand av laboratoriet och separat odling har gjort på dels sekretet i tippen på NäsFrida och dels på sterilfiltret.

Studien utfördes på 12 patienter, samtliga från Barnkliniken, och har inget fall visat växt på sterilfilter trots växt av patogener i tippen av nässugen i 10 fall. Odlingar från tippen av nässugen har i 10 fall visat bakterier som kan förorsaka bland annat otiter och pneumonier hos barn. I två fall erhölls ingen växt från varken tipp eller sterilfilter.

Diagram 1: Bakterietillväxt på NäsFrida rörspets, hos 12 patienter.

Diagram 1: 12 barn med varig snuva testades på barnkliniken. I 10 fall konstaterades bakterietillväxt på NäsFrida rörspets, röda. Hos två av de tolv barnen kunde ingen bakterietillväxt konstateras, blåa.

Diagram 6 Näsfrida

Diagram 2: Efter utvärdering av odlingsresultatet av de tolv filtren kunde inga bakterier påvisas. Alla proverna var negativa, blåa.

Diagram 7 Näsfrida

*Diagram 2: Bakterietillväxt, 12 sterilfilter

Pn = Pneumokocker
Bc = Branhamella (Moraxella) catarrhalis